Ett sånt välkomnande hem…

Egentligen borde jag ju börja skriva om USA-semestern nu men verkligheten tränger sig på. Vet inte hur mycket det rapporteras i Sverige om läget i Israel just nu, jag brukar alltid undvika den svenska nyhetsrapporteringen i konflikttider, och det tar alltid emot lite att skriva om det (vill inte oroa mamma…).

Snabb bakgrund till läget just nu – för några veckor sedan kidnappades 3 judiska tonåringar på Västbanken. IDF (Israeliska armén) inledde omfattande eftersökningar och ett stort antal arresteringar gjordes. Dagen efter att tonåringarna hade hittats döda, troligtvis skjutna direkt efter kidnappningen, brändes en arabisk tonåring till döds utanför Jerusalem – med största sannolikhet en hämndaktion. Ett par dagar senare arresterades 6 judiska ungdomar för det dådet, 3 av dem tror jag har erkänt redan. De som kidnappade och dödade de judiska ungdomarna håller sig fortfarande gömda. I och med IDFs aktivitet på Västbanken började antalet raketer som skjöts från Gaza att öka. Och med öka menar jag 20-30 raketer om dagen. Igår kväll ljöd sirenen för första gången i Rehovot. Ella hade precis kommit upp ur badet och Eitan sov – men det var bara att ta med sig dem ut i trapphuset där vi satt, tillsammans med grannarna, tills sirenen var över och en stund efter det. Barnen somnade dock utan större problem och även jag sov gott under natten. Totalt blev det dock ca 85 raketer som under måndagen sköts in i Israel.

Idag hade barnens sommarläger flyttat från den ursprungliga platsen till en byggnad i närheten med skyddsrum och till barnens stora besvikelse var poolbesöket inställt. Jag lovade dock att ta med dem till poolen när jag kom och hämtade dem och det höll jag. I poolen ser vi hur en raket blir nedskjuten av Israels ”Iron Dome”, det automatiska försvarssystemet som blixtsnabbt räknar ut var raketerna kommer att landa, skjuter ned de som beräknas landa inom bebodda områden och som alla israeler älskar. Den surrealistiska känslan man får av att sitta i en pool och se raketer går inte att förklara. Jag har fortfarande inte förstått det själv. Badvakterna stirrar förvånat upp mot himlen och funderar på om de ska utrymma bassängen. Vi går upp till caféet eftersom barnen fortfarande måste äta. Pratar med en dagispappa och säger något i stil med ”även om jag inte tror att det skulle hända, vad gör man om sirenen ljuder när man är i poolen?”. Knappt har jag avslutat meningen innan sirenen sätter igång, 300 personer försöker tränga sig in i omklädningsrummen men vi väljer att sätta oss bakom en annan byggnad. Under hela den här tiden fortsätter några att spela på tennisplanen bredvid oss. När sirenen är över går vi tillbaka till caféet och äter lite medan vi följer nyheterna på TV:n. Återigen, det absurda i att livet fortsätter som vanligt.

Väl hemma, med barnen i säng, bestämmer jag mig för att skriva det här inlägget. Under tiden jag skriver ljuder sirenen återigen och vi tar med oss barnen ut i trapphuset och sitter återigen med grannarna och väntar medan galghumorn flödar. Från den ganska närbelägna flygbasen hörs ett ständigt dån av plan som startar och landar. Det har inte varit en rolig dag för de som bor i Gaza. De har inget Iron Dome, om de har sirener vet jag inte och Israel har inte sparat på vedergällningen idag. Runt 130 raketer har skjutits idag, ett antal av dem långdistansraketer mot Tel Aviv och Jerusalem medan IDF har bombat ca 200 mål i Gaza. Nu ska jag strax gå och lägga mig, hoppas att natten blir lugn och att det inte inleds någon markoffensiv mot Gaza imorgon.

20140709-010319-3799112.jpg
#sirenselfie Så här såg vi ut under kvällens siren. Ja, jag blundar. Men det blev ingen tid för omtagningar. Hoppas att det inte blir några fler tillfällen för bättre foton….
Annonser

10 thoughts on “Ett sånt välkomnande hem…

  1. Måste vara för dj-t rent ut sagt. Och tack för att du orkar skriva, vi är alldeles säkert många som följer din blogg med stort intresse. /Kristina D.

    1. Det konstiga är ju att det på något sätt är så surresalistiskt att jag inte riktigt förstår det själv så jag är inte alls så orolig som man skulle kunna förvänta sig. Det kommer säkert någon mer uppdatering för jag misstänker att det inte kommer att vara över än.

  2. Det är ju som du säger: omöjligt att förklara känslan. Jag tyckte det var obehagligt att se vissa saker i Sarajevo när jag bodde där sex år efter kriget. Alltså: efter kriget. Hur det är när säkerheten sätts i skarpt läge kan jag inte föreställa mig. Tack för att du tar dig tid att skriva, det är viktigt att få vardagsbilder. Vi får alla hoppas på en fredlig(are) lösning.

    1. Ja, det är det jag tänker, för det man ser på nyheterna är ju inte hela bilden direkt. Så jag kanske kan ge ytterligare en del.

  3. Tack för att du tar dig tid att skriva detta, det är intressant att läsa. Jag tycker det är så svårt att veta vad jag ska tycka, det är en så svår balansgång. Det är hemskt, jättehemskt för båda sidor men det går knappt att tänka så utan man måste ”välja sida” enligt Sverige känner jag. Jag tycker inte att Israel är en hemskt apartheid-stat som ockuperar hela Palestina men jag är heller ingen supersionist som blundar för det Israel gör fel, och jag upplever det som att det finns typ de två rollerna att välja på.

    1. Jag tycker verkligen inte att man behöver välja en sida, för det är ingen sida som har rätt medan den andra har fel, snarare har båda fel! Israel ockuperar land (dock inte Gaza!) och använder övervåld – Hamas är en terrororganisation som är ute efter så stor skada mot civila israeler som möjligt och som använder sin egen befolkning som mänskliga sköldar. Båda sidor orsakar stort mänskligt lidande. Jag anser dock att Israel har rätt att försvara sig mot ständiga raketattacker. Du ser, du är inte ensam om att inte veta vad man ska tycka! 🙂

    1. Jag undviker svensk media för att jag anser att den är så vinklad och visar Israel som the bad guy, framförallt undviker jag Aftonbladet som är direkt Israelfientlig. Expressen däremot har, kanske lite oväntat, en ganska balanserad rapportering. Jag vet iofs att ”den andra sidan” tycker att det är precis samma sak men med Palestina som the bad guys så det beror väl lite på vilka glasögon man läser med… Jag brukar dock kolla lite så att jag iaf kan ringa mamma och peka ut de direkta felaktigheterna. 🙂

  4. Det är mycket vinklad rapportering itycker jag, känner ofta att det är jobbigt vara judinna i Sverige då en konflikt blossar upp. Som om man behöver försvara Israel fast man inte håller med om allt.
    Hoppas det lugnar ned sig snart så ni får lugn och folk slipper vara rädda

    1. Ja, det är konstigt, det är ju inte som att man som kristen i Sverige måste försvara abort-motståndarna i USA. Men i Sverige verkar man inte se skillnaden mellan judar och Israeler. Dessutom, nästan 50% av israelerna röstade ju inte för den sittande regeringen och håller därför inte med om mycket så varför ska man som svensk jude behöva göra det.

      Jag blev iofs positivt överraskad av DN igår, tyckte att de hade en rätt balanserad rapportering med ett par artiklar som skulle kunna ses som pro-Israeliska faktiskt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s