Julen – en mastodontredovisning

Alltså, jag måste bara få skryta (try stopping me…) och säga vilken suverän julmiddag jag fick ihop. Jag är så nöjd med min julafton – trots avsaknaden av de flesta traditioner, julklappar och allmän julkänsla. För mig är det viktigt, jag bor trots allt i ett land vars högtider och traditioner inte sammanfaller med mina så de fåtal traditioner jag faktiskt försöker upphålla är sådana som verkligen räknas för mig.

IMG_4406

IMG_4405

Vår minijulgran var klädd, pepparkakshuset framme, julmusik spelade och ljus var tända. Precis som det brukar vara alltså. Eftersom jag jobbade nästan hela julafton och kom hem först vid kvart i fem så var det lite stressigt. Gästerna dök upp vid halv sju och sattes genast i arbete. En fick skala ägg och halvera dem. En annan fick fixa glögg. En tredje stekte korv och köttbullar och serverade barnen. Vi vuxna hängde i köket och åt ost och paté och drack glögg. Gästerna var mycket fascinerade av knäckebrödet! Vi klämde även en julsnaps och jag och Y sjöng Hej tomtegubbar till gästernas odelade glädje.

IMG_4407

IMG_4402
Den mest uppskattade maten för gästerna var Janssons frestelse och gravlax. En sa att om han hade vetat att det var det här som serverades som julmat skulle han ha blivit kristen för länge sen! En annan gav sig knappt tid till något annat än att länsa gravlaxfatet. Jag hade dock gravat nästan 1.5 kg lax så hon hade en rätt otacksam uppgift. Jag var dock mest imponerad av att julskinkan smakade precis som den brukar. Fast jag hade glömt att man brukar ha äppelmos till. Men förutom det, precis som det brukar. Hade till och med skånsk senap. Inte illa för en exilnorrlänning.

IMG_4411

IMG_4410

Efter att de sex barnen hade ätit fick de gå loss på pepparkakshuset. Och sedan lurade vi det värsta sockerruset genom att låta de titta på två tecknade filmer medan vi vuxna åt och drack och drack och åt. Och när alla trodde att middagen var klar tog jag fram pepparkakor, saffransbutterkakan och lite saffransbiscotti. Kvart i tio bröts det upp, ett par halvsovande barn fick bäras hem, mina barn somnade på ett par röda och maken som inte lärt sig att man dricker minst av det starkaste hade fått i sig ett par onödiga julsnapsar och somnade även han på ett kick. Själv stod jag där med vad som blir kvar efter en 13-personers julmiddag och övervägde också att gå och sova men jag befann mig i ett sockerrus så jag bestämde mig för att iaf packa diskmaskinen full och stoppa in rester i kylskåpet. När det väl var gjort kunde jag ju lika gärna diska upp, sopa upp pepparkakshusrester, gå ut med soporna, lite återvinningsgrejor och ställa i ordning vardagsrummet. Vid det här laget börade till och med jag misstänka att jag fått i mig amfetamin men satan i gatan vad skönt det är att kunna kliva upp till ett rent kök när man snubblar upp mot kaffemaskinen på morgonen efter. Som en liten tomtenisse avslutade jag kvällen med att ställa ett stort glas med vatten på makens sängbord innan jag kröp ned under täcket och somnade.

IMG_4418

IMG_4422

Annonser

5 thoughts on “Julen – en mastodontredovisning

  1. Jag älskar vårt okristna midvinterblot då vi käkar upp Särimner och är allmänt hedniska i mattraditionerna, men det kanske man ska hålla lågt med när man talar med våra äldre abrahamitiska syskon om den kristna julen ? Och ja, jag skulle nog också gå och bli riktigt frirelischös om det var enda sättet att få Jansson och gravlax, så himla gott är det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s