En kväll på stranden

Vi är inte ofta på stranden trots att Medelhavet kluckar 20 min hemifrån. Anledningarna är många – för att undvika den starkaste solen åker vi dit först vid 4-5 tiden och då brukar det ofta bli att vi åker hem sent när barn redan är trötta och hungriga vilket medför skrik, gråt och allmänt missnöje. Med vågor och strömmar kan barnen inte bada lika fritt som i en pool. Sand. Överallt. Och så slutligen brännmaneterna. Maneterna brukar dyka upp vid Israels kust vid månadsskiftet juni/juli och hålla sig kvar en månad.  Vid den tiden vill man inte i vattnet. Så vi håller oss vid poolen – enkelt, bekvämt och nära.

Förra helgen bestämde vi oss dock för att göra ett försök. Det är ju ändå något speciellt med havet. Vi åkte till stranden i Rishon Le’Tsion. Det var härligt. Hoppa i vågorna är underbart, gräva i sanden likaså. Jag var den enda som kände av lite rester av brännmaneterna och fick ett rött märke på smalbenet. Solnedgången var vacker och barnen började inte gråta förrän på vägen tillbaka till bilen… Success!

IMG_6983 IMG_6988 IMG_7007 IMG_7011 IMG_7018 IMG_7019

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s