Helgrapport

Åkte på något virus i slutet på veckan med halsont och en bedövande trötthet som följd. Kände att det började krypa på redan på torsdag eftermiddag men tog en tupplur på eftermiddagen så att jag skulle orka gå ut på en avskedsmiddag för en svensk kompis. Trevlig middag av tråkig anledning, det är något visst med att få byta några ord på svenska på väg till och från skolan på nästan daglig basis. Och i januari sticker den andra svenska familjen på skolan så då blir jag ensam svensk vid hämtningarna och får nöja mig med engelska och hebreiska.

På fredag var det -16 grader på morgonen, med vindfaktorn -26 grader, så barnen blev ordentligt påbylsade och jag skippade morgonpromenaden. Precis innan hämtning fick vi ett mail från skoldistriktet som meddelade att det fanns en vild, aggressiv coyote (prärievarg?) i krokarna och att man skulle ta det försiktigt och inte närma sig den om man såg den. Det går vilt till här i Brookline. Ella var lite skrajsen på vägen hem men det enda vi såg var de gamla vanliga kalkonerna. Vi tillbringade eftermiddagen i köket (jag) och hos grannarna (barnen) så det var väl inte mer än rätt att jag försåg grannarna med både linssoppa, pizza och muffins.

Hela natten mot lördagen snöade det och vädret slog om till nollgradigt så säsongens första snögubbe tillverkades ute på gården. Min plan att åka skridskor ändrades eftersom det började regna på eftermiddagen och jag var dödstrött. Vi hängde i soffan, jag plöjde Curtis Sittenfelds ”Eligible” och de andra tittade på film/spelade Minecraft/skrev vetenskapliga artiklar…

img_7675 img_7679

På söndagen hade vädret återigen slagit om, nu var det plötsligt 15 grader varmt och de enda spåren av lördagens snögubbe var en morot och ett par grenar på marken. Grannkillen hade 6-årskalas och vi sjöng för honom på 6 språk (engelska, hebreiska, spanska, svenska, kinesiska och arabiska). Japanerna hävdade bestämt att man sjunger Happy Birthday på engelska i Japan så vi fick inget prov på någon japansk variant.

img_7689

Annonser

2 thoughts on “Helgrapport

    1. Ja, det är tydligen det som kännetecknar New England-väder, de ständiga väderomslagen..
      Jag har en känsla av att kalkonerna är större än coyotiesarna, de är definitivt fler iaf!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s