This is what democracy looks like…

I lördags firade vi ettårsjubileum i USA. Jag kommer att försöka skriva en liten reflektion över det så småningom men det här inlägget blir istället om den historiska händelse jag delade med miljoner andra amerikaner på samma dag. Japp, Women’s March, i mitt fall i Boston. På morgonen, när jag kollade tider och talare, såg jag att polisen förberedde sig för uppåt 75.000 människor. Det skulle bli trångt helt enkelt. När jag kollar nu så uppges det siffror på 150-200.000. Det är nästan 5% av stor-Bostons invånare.

Barnen var på ett värdelöst humör, framförallt Eitan. Han var nog mest sur över att missa värdefull iPad-tid som helgerna annars är till för. Jag försökte förklara för de hur viktigt det är att stå upp för alla människors lika rättigheter men det är inget som går hem hos en 6-åring. Ella verkade vara lite mer engagerad men tal som drog ut på tiden, som vi dessutom stod för långt bort från för att höra, gjorde väntan på att få marschera näst intill outhärdlig (och då mutade vi dem till och med med Cola…). Det var iofs kul att titta på alla roliga skyltar, och det var fint väder och jag informerade dem surt att en dag kommer de att skryta för sina barn att de minsann var där, den där dagen!

Om man inte hade varit tvungen att slösa energi på jobbiga barn hade man kunnat njuta fullständigt av en uppvisning av demokrati. Jag älskade alla hemmagjorda skyltar med den ena slagkraftiga texten efter den andra. Folk var glada och trevliga, det sjöngs och ropades slagord och jag kommer fortfarande på mig själv med att gå och sjunga till mig själv ”this is what democracy looks like”. Kyrkklockorna på kyrkan bredvid parken spelade ”America the Beautiful” och Senator Elizabeth Warren sa ”We will not build a stupid wall. Not on our watch.”. Jag är glad att jag var där, det hade känts snopet att ha missat en sådan historisk händelse när vi bor så nära. Nu hoppas jag bara att det kommer att hålla i sig, kämpaglöden och tron på att vi tillsammans är starka. För det är vi.

img_8039

img_8041

img_8042

img_8048

img_8047

img_8059

Annonser

10 thoughts on “This is what democracy looks like…

    1. Senator Warren är så himla cool, älskar hur hon inte tar någon bullshit i sina utfrågningar av Trumps nominerade ”ministrar” osv. En klar förebild!

  1. Va? Har ni redan varit där i ett år??? Jag tänkte sedan i höstas! Bra att ni var med på marschen! Jag har en amerikansk/israelisk vän i NY som är helt förskräckt av valutgången och en amerikansk/israelisk vän i Florida som är mycket nöjd. Man kan väl säga att de delar mycket olika ”alternativa fakta”…

    1. Japp, ett år går fort! Det är verkligen två helt olika läger känns det som. Jag kan verkligen inte förstå hur man kan stödja Trump, jag har verkligen försökt förstå men det enda svar jag kommer upp med är att de måste vara dumma i huvudet… Att försöka ställa mig i deras skor och totalt misslyckas, det är alternativa världar helt enkelt. Och det är ju så Trump-sidan ser på oss som inte delar deras värld. Konstigt.

      1. Jag har också tänkt att de måste vara dumma i huvudet men han som bor i Florida är inte dum i huvudet och han är världens mest harmoniska människa och har vänner från hela världen och alla religioner. Det verkar mer som att de (han och hans gelikar) tycker att Obama inte gjort något bra under sina åtta år utan bara försatt USA i en ekonomisk kris med hög arbetslöshet. Men jag förstår ändå inte…speciellt inte som han i Florida har mycket kunskap om vad som föregick Hitler och vad som hände under andra världskriget. Hans pappa var den enda av Shlomys grekiska släktingar som överlevde förintelsen (utom de som flytt innan alltså).

        1. Det är ju mycket ”alternativa fakta”, Obama kom ju in i en ekonomisk kris och har gjort så mycket för att få landet på rätt kurs och minska arbetslösheten medan mycket av vad han ville göra stoppades av den republikanska kongressen enligt mig men ”de” ser det på ett annat sätt. Hans rådgivare Steve Bannon oroar mig ordentligt.

  2. JA! Som jag skrev i mitt svar till dig hos mig, vilken TUR att ni gick trots sura barn 🙂
    En dag kommer de att tacka er för att ni drog med dem!
    Historia skrevs.
    Jag slogs också mest av vänligheten, och hur fredligt det var. Inga bråk, inget våld och inga upplopp. Med tanke på den enorma folkmängden så är det helt fantastiskt. DET finns hopp för oss ALLA!!
    Nu tror jag att en ny stark rörelse har vuxit fram. Vi kommer inte att sitta ner och bara se på när idiotier sker. Folk reagerar.
    SÅ otroligt bra.
    Jag känner mig fortfarande varm inombords då jag tänker på marschen. Alla starka kvinnor, män och barn!!
    SÅ roligt att se så många MÄN tycker jag.
    Ja, det är verkligen två läger just nu. OCH nej, inte heller jag förstår dem som röstat på Trump fastän jag försökt. Det enda jag kommer fram till är att de vill ha stor förändring i politiken och i Washington. Men till vilket pris?
    Nå, nu har han mkt att leva upp till, DT.
    SÅ kul att vi gick med i våra marscher!! Grattis till ett år i US. Time does fly!

    1. Ja, det var en historisk händelse helt klart. Barnen hade inte så mycket val, inte maken heller (inte för att han klagade, han gillar att demonstrera och är en klar feminist utan att ha förstått det själv). På ett sätt kände jag lite misstro också, hur vi är så många som känner så starkt men kongressen och senaten kan fatta så många beslut och vi kan inte göra något annat än att protestera det, inte stoppa. Men, jag försöker att trycka undan den känslan och försöker fokusera på det positiva!

  3. Med tanke på att Boston stad är ca 650 000 så är det ju en ofantlig uppslutning. Kan inte se något hända i Gbg som skulle dra lika stor crowd. Är nu rätt glad att vi flyttade tillbaka till Sverige för tre år sen, hade inte velat bo i USA nu.

    1. Ja, det är sjukt mycket! Men Bostonbor gillar ju att demonstrera, såg ett par skyltar med texten ”Revolution starts in Boston”. 🙂 Det var många skolbussar som stod parkerade som hade transporterat in människor från ställen runt om Boston också. Jag tror inte att vi kommer att märka av så mycket förändringar/försämringar, vi har lite för mycket ”white privilege” och Boston är ju superliberalt men bor man längs gränsen mot Mexico kommer det nog att kännas av ganska ordentligt. Delade känslor över att bo här helt klart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s