Släktträff

Sitter och kollar flygbiljetter till Charlotte, NC för Passover. Och blir på omotiverat dåligt humör. Den stora grejen för Passover är ju sedern, den traditionella måltiden som inleder den judiska påsken. Men här i diasporan så har man två seders av någon anledning och vi ska tydligen träffas i Charlotte på den andra sedern, kvällen efter den första. Naturligtvis är det inte lov i skolan utan påsklovet börjar tre dagar senare… Och det är här jag blir så fullständigt omotiverat sur, trots att jag inte bryr mig ett dugg om Passover – att mina barn ska missa tre dagar i skolan och så är vi inte ens där på den riktiga sedern!!

Men det är bara att bita ihop. Yarden firade jul, på julafton, och klagade inte alls. Så jag ska hålla tyst. Jag ser framförallt fram emot att få träffa barnens nya kusin som kommer att vara ett halvår då, men naturligtvis även min svåger och hans fru, samt min svägerska med man och barn som flyger in från Texas. Jag kommer även att le vänt och uppföra mig som den perfekta svärdottern till min svärmor, som kommer från Israel och som kommer att flyga med oss till Boston efteråt. Funderar på om jag på något sätt kan boka in mig på ett spa ett par dagar och lämna barnen med maken och svärmor? Kanske måste åka till New York? Eller jag kanske kan flyga med min svägerska tillbaka till Austin och hälsa på dem några dagar?? Det blir lätt lite väl intensivt för mig med min stora, judiska släkt…

Annonser

9 thoughts on “Släktträff

  1. Jaa du, det finns en anledning till att vi bor i Sverige…men emellanåt saknar jag att ha en stor släkt som faktiskt umgås, har inte sett min brorsa på över ett år och då bor vi ändå bara några mil ifrån varandra. Hans son har jag inte sett på över två år… Ett mellanting av två ytterligheter vore bra!

    1. Ja, ett lagom mellanting av de två extremerna skulle vara bra. Nu träffas vi ju sällan eftersom vi är så utspridda men det räcker tydligen för mig att bara tänka på det! 🙂 Det blir ju intensivt på ett annat sätt än när vi bodde i Israel, då träffades vi varje vecka men nu bor vi ju tillsammans när vi får besök. Jag har en liten släkt i Sverige (bara två kusiner t ex) med bra relationer medan i Yardens släkt känns det som att det alltid är några som ligger i fejd och inte pratar med varandra.

  2. Hoppas det går bra iaf. Att ni får fina dagar i Charlotte + att dina små inte ska missa för mkt viktigt i skolan (förstår dig dock).
    Intressant med sedern, kan jag tycka. Jag , liksom min dotter, är ganska fascinerande av allt som är judiskt.
    Hur gillade din svärmor att fira jul? Tyckte hon om det, tror du? Eller var det mest god min som hölls?
    Du har inte konverterat, visst?
    Ja, boka in dig på spa, gå långa promenader, låt farmor ta hand om sina barnbarn A LOOOT!!
    😉

    1. Det kommer att gå bra, jag brukar hålla en låg profil på släktträffarna så det är mest irritationen innan som stör. Förhoppningsvis tar skolan det med ro, det finns många judar/Israeler i skolan så vi är nog inte de enda som åker iväg över Passover.
      Svärmor har inte firat jul på riktigt någon gång (det var maken jag skrev om här) förutom julmiddag hos oss när vi bodde i Israel och hon är nog ganska skeptisk till det. Men det är iofs de flesta israeler, Fast hon gillade maten!
      Jag har inte konverterat, jag brukar säga att jag tror inte på gud som kristen så varför konvertera till en annan religion och inte tro… Det är en bra sak med makens släkt, ingen bryr sig om det utan har accepterat mig till fullo. Nästan alla jag känner som har konverterat har annars gjort det för sin partners familjs skull.

      1. Ah, okej. Ja, jag förstår. Läste för slarvigt. Kan förstå att hon kanske inte gillar fullt ut att ni firar jul. Jag antar också, antar alltså, att om du skulle konvertera skulle julen få stryka på foten? OCH alla andra kristna högtider? Förstår att konvertering skulle kännas konstigt för dig som inte är religiös. Det skulle det göra för mig också (som inte heller är religiös). Jag tycker ni gör helt rätt som firar dubbelt, det tycker jag är jättebra. Bra för alla. Förresten, när jag var på väg till USA för läääääänge sen som au-pair var den första familj ”som ville ha mig” israeliska judar i Newton, Mass. Jag funderade länge, men till sist kände jag inget ”klick” när jag talade med dem i telefon ett par ggr. Det blev alltså DC istället. Men visst kan jag ibland tänka på hur intressant det hade varit, och hur mkt jag förmodligen skulle ha lärt mig.
        SÅ bra att du har en förstående svärfamilj!

  3. Men den andra kvällen ÄR ju riktig seder 🙂 för oss som inte bor i Israel. Men det är inte kul missa första kvällen

    1. Vi är för mycket israeler än så länge! 🙂 Jag vet ju att när vi väl är där så kommer det vara trevligt och om det är första eller andra kvällen spelar ju ingen roll så det är som sagt helt omotiverat av mig. Men lite sur är jag iaf!

  4. Ibland behöver man få vara lite sur! Bara man inte går och är det hela tiden.
    Haha, din stackare! Förstår hur du menar, det blir lite tåtrippande emellanåt. Men det är väl nyttigt det med.

    1. Ja,jag tror jag är betydligt mindre sur nu när jag har en ocean mellan mig och svärmor… 🙂 Äh, även om jag inte alltid delar hennes åsikter så vill hon inget ont så det är ingen jätteuppoffring att hålla god min när vi träffas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s