Camping i ”skärgården”

Ella har pratat om att hon vill tälta ett tag. Jag kollade upp lite alternativ och bestämde mig för att boka en natt på en av Bostons Harbor Islands. The Harbor Islands är någon sorts nationalpark och består av ett antal öar och delar av fastlandet som omgärdar öarna. Några av öarna har färjetrafik och vi tog en båt från Boston till Georges Island och bytte sedan till en mindre båt som gick mellan några av de mindre öarna. Varning för en riktig bildbomb!

Boston_Harbor_Islands_National_Recreation_Area

Vår slutdestination var Bumpkin Island som är en liten ö med 13 campingplatser och utan rinnande vatten. Campingplatser i USA är väldigt organiserade enligt min erfarenhet, iaf om man campar i national- el state parks. Eftersom vi campade mellan söndag och måndag var det inte direkt rusning och den park ranger som mötte oss på kajen rekommenderade en av strandplatserna. Vi tog rådet och fick därmed ett ställe med direktingång till havet, möjlighet att tända en brasa på stranden och ett campingbord och grill.

IMG_5720
Älskar den här staden! Och killen i förgrunden. 
IMG_5723
Förväntansfulla barn på båten

IMG_5725

IMG_5729
Framme!
IMG_5731
Turistinformation

Under dagen var det fler personer som kommit dit med egna båtar och kajaker men vid middagstid var vi totalt 8 personer på ön. Ön är liten och vi promenerade runt den i maklig takt på en timme. Söndagen var riktigt het, med en topptemperatur på 36 grader och vi låg mest i vattnet.På kvällen tände vi en brasa och tittade på hur tidvattnet steg. Ett ordentligt åskväder härjade på fastlandet men vi fick bara några droppar regn. Med en nattemperatur på 23 grader behövde vi inte oroa oss över att frysa direkt.

IMG_5744
Vid lågvatten kunde man gå ut på en landtunga som sträckte sig nästan hela vägen till fastlandet. Vid högvatten försvann den helt.

IMG_5747

IMG_5764

IMG_5778
Rätt ok campingplats!

IMG_5789

IMG_5795

IMG_5804

IMG_5823

Morgonen inleddes så klart med bad innan frukost. Vi skulle inte ta båten förrän kl 14 så vi hade gott om tid för bad även på måndagen. Det enda som störde var de aggressiva strandflugorna som bet oss till förbannelse och inte stoppades av myggmedlet. Bara att lägga sig i vattnet igen…

IMG_5827

IMG_5835

Flugorna till trots så kan jag verkligen rekommendera både att besöka hamnöarna och att tälta. Få saker lugnar min själ mer än ett kluckande hav och doften av saltvatten och med Bostons skyline i fjärran slapp jag lappsjukan också!

Annons

P-town, Cape Cod

Jag fortsätter min månadsgamla rapportering från Cape Cod. Efter att vi hade varit på stranden åkte vi in till Provincetown, eller P-town som vi insatta säger. P-town är en av de största semesterorterna på Cape Cod och är förutom centrum för valskådning också känt som ett LGBTQ-mecka – regnbågsflaggor vajar i massor över restauranger och gallerier på huvudgatan Commercial street.

IMG_4762
Commercial street – den här gången var det mest portugisiska flaggor. Kanske hade något att göra med fotbolls-EM?

För fem år sedan besökte vi P-town för att se på valar men den här gången var planen enbart att äta middag. Jag hade satt sikte på ”The Lobster Pot” men är man ett sällskap på nio personer utan bordsbeställning en kväll i juli så kanske man inte alltid får sitt förstaval. Vi hamnade istället på restaurangen tvärs över gatan, samma restaurang som vi åt på för fem år sedan. När vi väl hade satt oss ned så kommer det in ytterligare ett ganska stort sällskap som jag snabbt klassificerade som svenskar, man blir ganska bra på att spotta olika nationaliteter när man bor utomlands. Det blev ju dessutom bekräftat när det visade sig vara en svensk familj jag känner som bor i Brookline, tillsammans med deras gäster. Världen är verkligen ganska liten ibland.

Bilderna är inte bara månadsgamla, några av dem är från 5 år tillbaka. Ganska roligt att se hur barnen har vuxit!

Min familj i P-town för fem år sedan
Min familj i P-town för fem år sedan
Ella spanar in sin första val
Ella spanar in sin första val
IMG_4760
Och så här ser min familj ut nuförtiden

IMG_4761

IMG_4768
Ett helt normalt kusingäng
IMG_4770
Blå timmen i hamnen

Race Point Beach, Cape Cod

För snart en månad sedan var ju min bror med familj här och på programmet stod bland annat en minisemester på Cape Cod. Det tar ca 2 timmar att köra till Cape Cod från Boston (såvida man inte åker på fredag eftermiddag – då kan det ta dubbelt så lång tid). Eftersom väderrapporten inte såg så lovande ut för vår helg så bestämde vi att börja med att åka till Race Point Beach allra längst ut på ”armen” som är Cape Cod.

IMG_4730
Sagamore Bridge – här går köerna långa på fredagseftermiddagarna. När du passerat bron är du på Cape Cod
USA_Mass_Cape_Cod_location_map
Ser ni hur Cape Cod ser ut som någon som spänner armmusklerna? Högst uppe på handryggen ligger Race Point Beach

Race Point är en väldigt vacker strand, som ligger i ett naturreservat – det är förresten de flesta av Cape Cods östra stränder, John F. Kennedy utnämnde det redan 1961. Tyvärr  är det ganska starka strömmar och blir snabbt djupt så någon vidare strand för barn var det inte. Inte blev det bättre av att man fick informationslappar om vithajar när man betalade för parkeringen… Bara två veckor tidigare sågs en vithaj attackera en säl några meter från stranden. Jag kan lova att jag inte släppte barnen med blicken en sekund de gånger de var i vattnet!

IMG_4733
Ser ni den lila flaggan? Det är en haj på den…

Bygga sandslott och gå på långa promenader längs stranden gick dock alldeles utmärkt. Vädret var underligt, det låg en tät dimma över vattnet men solen lyckades tränga sig igenom för det mesta.

IMG_4744
Samarbete mellan kusinerna
IMG_4749
Vissa har inte fattat att promenera betyder att man går…

IMG_4751

 

IMG_4754
Vi hittade hajägg. Vi är nästan helt säkra. 

IMG_4755

IMG_4757

Besök och avsked

Det är ganska trevligt att inse att man inte har haft tid att blogga. Det innebär, för det mesta, att jag har haft en massa kul för mig. I veckan har det inneburit besök från Sverige. Från min bästa vän och mina gudsöner. En gång i tiden tror jag att tanken var att killarna skulle få den internationella delen från sin gudfar, som är sydafrikan, men jag såg ju till att flytta utomlands ganska tidigt i deras liv medan gudfar bodde i Sverige så det blev lite ombytta roller. Nu bor vi dock båda utanför Sverige.  Det innebär tyvärr att jag inte sett så mycket av deras uppväxt och inte känner dem så väl som jag hade önskat. Därför var det extra kul att de kom hit och bodde hos oss och att jag hade ledigt och kunde hänga med dem så mycket.

För killarna var det första besöket i USA och för Kicki var det första gången i Boston. Vi har haft fullspäckat program – från att äta hamburgare, via lämna barn vid en riktig amerikansk skolbuss som man ser på film, till strandbesök och guidad tur i Boston. Mina barn har varit på läger på dagarna och jag tror att det var ett bra val eftersom jag kunde ge odelad uppmärksamhet till gästerna dagtid. På kvällarna har vi ätit middag tillsammans hela gänget (och ägnat oss åt att utmana varandra i att äta starka såser…).  Igår morse fortsatte de till New York. Och medan Kicki hade lite tårar i ögonen över att det är iaf ett år tills nästa gång vi ses så lät jag ungefär som att de skulle ta bussen in till stan. Helt klart en överlevnadsinstinkt som utlandssvensk, att i största möjliga mån stänga av alla känslor vid avsked. Man skulle fullständigt gå under annars. Den här gången har jag dessutom 2.6 kg svenskt godis att tröstäta…

IMG_5374

IMG_5379

IMG_5411

IMG_5499

Lugn helg

I helgen har det inte gjorts många knop. Efter ett par helger med späckade scheman så behövdes det. Dessutom har det varit riktigt varmt i helgen så suget efter aktiviteter var inte stort. I fredags åt jag lunch med en israelisk kompis i syfte att få lite tips och råd om jobbsökande. Hon har gått en MBA här i Boston och lärt sig mycket om vad som är bästa tillvägagångssätt, vad som kommer upp på intervjuer etc. Dessvärre är en väldigt viktig del i arbetssökandet här nätverkande och jag har inte alltför mycket kontakter men det ska nog ordna sig. Om det är någon som känner någon som vill anställa en smart, trevlig och allmänt fantastisk person så kan de kontakta mig!

Igår behövde maken jobba så jag tog med mig barnen till en pool i närheten. Tydligen är kommunala pooler gratis så det tackar vi för. Inte det mest inspirerande stället men barnen var helnöjda och med rent vatten, stora omklädningsrum och badvakter på plats så tycker jag inte att det finns något att klaga på. Eitan skulle absolut ligga i solen och värma sig för tydligen är 34 grader i skuggan inte tilräckligt varmt för honom. När han somnade flyttade jag dock över honom till skuggan. Inte förrän klockan var sex och det började regna åkte vi hem.

IMG_5350

IMG_5351

IMG_5355

Idag har jag tvättat och städat lite. Men det bästa av allt, jag fick en ny dator. Eller, fick är ju kanske inte rätt ord, och inte heller ny, men att köpa en 1 år gammal dator av en israelisk familj som flyttar tillbaka i veckan för 200 USD känns inte långt ifrån. Förvänta er en ökning i bloggandet! Dessutom köpte vi deras gamla sängbord så nu kan jag äntligen ställa min lampa och mitt vattenglas bredvid sängen och inte på golvet. Det är ju bara att inse att efter det initiala möbelshoppandet när vi flyttade hit så var vi övershoppade och orkade inget mer. Och sedan vänjer man sig och glömmer liksom bort att sängbord är en rätt normal del av ett möblemang för vuxna människor. Men, eftersom de ändå ville sälja sina så passade vi på och det känns som en riktig förbättring i livskvalitet. Nu kan jag läsa böcker på kvällarna innan jag somnar.

IMG_5343
Det kanske inte är den tjusigaste trädgården men som ett förstagångsprojekt är jag hyfsat nöjd! 
IMG_5341
Så här tycker jag att sommarmat ska vara – mycket sallad, lite grillat, lite carbs och tillagat av maken!

I morgon är det återigen läger som gäller för barnen. Jag har köpt ny solkräm för känslig hud till Ella, förhoppningsvis slipper hon utslag. Men veckans stora händelse är dock att min allra bästa kompis och hennes två söner, tillika mina gudbarn, kommer hit på tisdag och stannar till på söndag. Att säga att jag längtar ihjäl mig är en lätt underdrift!

 

När dinosaurieintresserade får sitt lystmäte

Vår weekend i New York avslutades inte helt oväntat på söndag eftermiddag. Klockan halv tre gick bussen tillbaka till Boston och innan dess skulle vi hinna med ett par programpunkter. Först var ett besök på FIKA. Vi hade gått förbi ett av deras caféer kvällen innan och eftersom det låg i närheten av där vi bodde så kunde det ju inte passa bättre än att börja dagen med en kanelbulle eller smaskig svensk macka. Strax före kl nio stegade vi in och men då var kanelbullarna redan slut! De hade tagit slut dagen innan sa killen bakom disken så jag insåg att allt inte var dagsfärskt. Ratade deras mackor ”Stockholm” och ”Lysekil” – rostbiff- och tonfiskmackor blir inte så mycket skojigare bara för att de har ett svenskt namn. Lätt besviken promenerade vi upp till 96:e gatan där vi återigen mötte makens tidigare chef och hans dotter, tillika Ellas gamla klasskompis – vi hade ju redan bestämt att ses så det faktum att vi sprang på varandra på Governors Island dagen innan ändrade inget. Efter att ha köpt lite kaffe och bagels gick vi till the Dinosaur playground i Riverside park.


Det här var ju bara uppvärmning inför dagens huvudattraktion – dinosauriernaAmerican Museum of National History. Tips, ingången på Central Park West hade väldigt, väldigt lång kö – vi gick in i en sidoingång på 81st street där det var 3 personer före oss. Tips 2, priset som står på skyltarna är rekommenderat pris, har man inte råd eller t ex har små barn som kommer att ha tröttnat efter 1.5 timme så behöver man inte betala det priset. Vi hade ungefär två timmar på oss så vi tog oss raka vägen till fjärde våningen och kom direkt in bland gigantiska skelett. Inte mycket mer att säga än att om man är intresserad av dinosaurier, eller har barn som är det, så är det himmelriket. Det är faktiskt  mycket imponerande även om man inte är så intresserad av dem. Att se en Apatosauros (nä, det är inte ett namn som jag kände till innan jag var där) där typ 70% av skelettet är original… Se en 37 meter lång Titanosaur som tydligen inte var fullvuxen… Helt klart häftigt. Dinosaurierna finns kvar året ut, passa på!

Let the fun begin…

Jag tycker faktiskt att det är rätt mind blowing att större delen av den här dinosaurien är original

Yup, det där är en T-rex

Jag misstänker att de där ögonen av trä inte är original…
Two men and half a titanosaurus

Har man sett Ice Age har man sett den här!

Det lär finnas annat att se på muséet än dinosaurier men det här var typ allt annat jag såg

När barnen lessnar på dinosaurier kan jag rekommendera the Discovery room

Sverigebesökare och NYC-besök

Nästan så att jag glömt bort bloggen. Har haft besök av min bror med familj i lite mer än en vecka och förutom att det var alldeles underbart härligt, roligt och välbehövligt så var det också rätt intensivt. Ett par dagars återhämtning behövdes innan nästa äventyr. Inatt sover vi hos kompisar på Manhattan. Det är rätt skönt när man bara kan ta bussen, fick lite flashback till Y-bussen som jag åkte mellan Sundsvall-Uppsala/Stockholm i min ungdom. Fast några renklämmor sålde de inte på Peter Pan-bussen idag. 

Vi har inga stora planer för helgen. Kanske gå på Naturhistoriska och titta på dinosaurier, kanske åka upp i någon hög byggnad och titta på utsikten. Ella ska träffa en gammal klasskompis från Israel som bor här ett år. Våra kompisar pratade om Governors Island. Vi får se, det ska bli över 30 grader varmt både på lördag och söndag så det blir nog inte alltför högt tempo iaf.

Kajak på Charles River

Igår gjorde vi en helt underbar grej – vi paddlade kajak, mitt inne i Boston! Lätt en av de bästa saker vi har gjort hittills. Vi hyrde kajaker vid Kendall Square, på Cambridge-sidan av floden (vi använde oss av Charles River Canoe & Kayak – de har fyra olika uthyrningsställen i Boston-området och jag kan definitivt rekommendera dem). Vi hyrde en dubbelkajak till mig och maken medan barnen fick varsin egen kajak! Från 6 år får man hyra dessa kajaker och trots att jag var lite nervös så bestämde jag mig för att det var ok. Har man en sådan regel i USA så är det nog extremt ovanligt med olyckor tänkte jag…

IMG_2824
Barnen laddade med en powernap på tåget
IMG_2825
Borde åka röd linje lite oftare – vilka photo-ops!
IMG_2827
Vi var inte ensamma om den här idén, men tio minuter efter att vi hade ställt oss i kön var vi på vattnet.

På med flytvästar, få en paddel och så ner i kajakerna och iväg – första 10 minuterna funderade jag på vad vi egentligen gett oss in i. Vi kan väl lugnt säga att barnen och deras kajaker var lite ”all over the place” i början. Men ganska snabbt fick det koll på hur de skulle styra, svänga och paddla. När vi skulle korsa floden över till Boston-sidan satte vi ihop barnens kajaker med vår med hjälp av linor och kopplade sedan loss dem igen när vi kommit in på lite lugnare vatten.

IMG_2830
Startsträckan innan vi kom ut på floden. Här var inte mycket under kontroll.
IMG_2834
❤ Den här bilden.
IMG_2835
❤ Och den här.

IMG_2863

Vi paddlade genom floden där den går innanför the Esplanade och njöt av grönskan, näckrosorna och parklivet. Vi lyckades glädja många människor – folk pekade, log och gjorde tummen upp. Ella tyckte att det var det roligaste hon hade gjort och har övat på att säga ”I went kayaking this weekend” hela dagen så att hon verkligen säger rätt i skolan imorgon. Efter ca två timmar lämnade vi tillbaka kajakerna och promenerade till Cambridge River Festival som påpassligt nog höll till runt hörnet. Som tur var ansåg Eitan att paddla kajak var det värsta som någonsin hänt honom eftersom 1. Ella var bättre än honom och 2. hans shorts blev genomblöta och vi hade inget ombyte med. Tur att vi har någon som håller oss nere på jorden så att vi inte blir alltför möjda och självgoda. Och just ja, jag hade glömt att smörja in ett ben med solkräm (!) så jag brände skenbenet. Men annars, kommer att bli en stående aktivitet för våra kommande besökare i sommar.

IMG_2837

IMG_2840

IMG_2862

IMG_2845
Fikapaus
IMG_2846
The Esplanade var full av helglediga människor beväpnade med badkläder, hängmattor och böcker.

IMG_2849

IMG_2850
Kanske den bästa delen av dagen enligt Eitan
IMG_2853
Även om glass också var ganska gott.

En ledig lördag

Vi har haft långhelg och jag har fått lära mig vad New England-väder är. Helgen har bjudit på 33 grader och sol, 19 grader och spöregn och 24 grader och fuktigt som i en våtbastu!

Helgen inleddes med en sovmorgon, till halv tio!! Blev lite sur av att det verkade stå en stor lastbil som förde oväsen utanför fönstret men det visade sig istället vara två brandbilar och då blir man ju lätt lite exalterad.

IMG_2701
Ja, det är ett myggnät som jag fotat genom…

Maken hade blivit lovad att jobba ett tag så han stack iväg vid tio. Hade jag vetat att ett tag betydde sju timmar hade jag vägrat. Säkert hade jag varit snällare mot maken senare under kvällen om jag hade vägrat också… Hur som, det var stekhett och för första gången slog vi på luftkonditioneringen. Områdets alla barn hade vattenkrig på innergården och det är så kul att se hur mina barn springer omkring med de andra och faktiskt gör sig förstådda!

IMG_2708

Vi åt en pastasallad till lunch och tillbehören visar väl en del av vilken sorts familj vi är – Kalles, hummus (köpevariant) och salsa.

IMG_2710

Eitan lärde sig att spenat innehåller järn och det behöver man för att bli stark!

IMG_2712

Efter lunch bestämde vi oss (ok, jag bestämde) att ta oss in till Boston. Ella tänkte tydligen shoppa medan Eitan mest spelade cool…

Är det över 30 grader varmt är glass ett måste. Sedan promenerade vi igenom Boston Common som var lika vacker som vanligt.

Vårt mål med turen var så klart att se alla flaggor som placerats ut inför Memorial Day. 37.000 stycken för alla de soldater från Massachusetts som dött i krig sedan det Amerikanska frihetskriget 1775.

IMG_2738

IMG_2740

IMG_2767

Trots min frånvarande make så blev det en ganska bra dag ändå.

Gratis är gott

I lördags besökte vi återigen en gratisfestival, EarthFest, på the Esplanade vid Charles River. Konserter på ett par scener, en del med aktiviteter för barn och gratisgrejor från deras sponsorer. Dessutom precis där våra barns favoritlekpark ligger. Himlen höll sig mjölkigt grå-vit men det var ju faktiskt en fördel eftersom vi inte behövde oroa oss över att bränna oss i solen och det var fortfarande varmt.

IMG_2641
Bortse från den grå himlen och se hur grönt det är!!
IMG_2639
Det släpps en ny Ice Age-film i sommar så Sid och ”den där andra” var där och gjorde reklam. De var fina hur som helst. 
IMG_2642
Ella och Yarden ville göra blomsterarmband
IMG_2651
Så här fina blev de!
IMG_2649
Under tiden testade Eitan det här med slagruta och det verkade ju fungera. 

Huvudbandet var ”Fitz and the Tantrums”, aldrig hört talas om men kände igen ett par låtar. Det var iaf ett perfekt band för en sån här tillställning, energiska med glad musik som fick igång stora delar av publiken att dansa.

 

IMG_2659
The Hatch Shell mitt på strandpromenaden där många av gratiskonserter hålls under sommaren.
IMG_2663
Festivaltjej! 

En av huvudsponsorerna var Whole Foods och det innebar att det fanns massor av  gratis smakprover på yoghurt, juice, energybars osv. Den där matsäcken som vi hade packad lämnades orörd. När sista konserten var slut gick vi till stället där alla sponsorer stod för att dricka lite juice innan vi åkte hem men istället blev vi överrösta av smakprover som de behövde bli av med innan de stängde – vi kom hem med två kartonger med yoghurt, ca 25 Kind- och Lärabars, tortillachips och 4 par solglasögon. Barnens ögon lyste av lycka och de tyckte att det var det häftigaste som hade kunnat hända, att allt var gratis!!

IMG_2658IMG_2655