Semlor och slut på gräsänkandet

Igår insåg jag att Fettisdagen (finns det någon som läser det som fet-tisdagen och inte fettis-dagen??) stod på tur så imorse efter att ha lämnat barnen travade jag iväg till en affär en bit bort för att köpa mandelmassa. Det är alltid kul att få fira små svenska traditioner så att baka semlor känns som en given sak att göra. Gick över med ett fat vardera till våra israeliska och mexikanska grannar – för det så vi gör det här… Den israeliska grannen blev alldeles till sig eftersom hon precis hade läst om Mardi Gras-traditioner runt om i världen och funderade på om hon borde hinta till mig om den svenska traditionen!

Har sparat fyra bullar till imorgon, maken kommer äntligen hem imorgon bitti och ville så klart ha en semla också. Han har varit på konferens i Salt Lake City i en vecka och avslutat med två dagars ”workshops” (läs: skidåkning) i Snowbird, UT. Fruktansvärt dubbla känslor när han skickat mig bilder därifrån – å ena sidan förtjänar han det verkligen, han har jobbat stenhårt det här året, å andra sidan känner jag att det är djupt orättvist att inte jag får åka. Svårt när den där skidåkningsglädjen har vaknat igen. Men det finns iaf inga dubbla känslor över att han kommer hem imorgon, det längtar hela familjen efter! Jag ser lite extra fram emot att få sova bättre, jag somnar vanligtvis på två minuter och sover som en stock men när jag är själv har jag legat och vridit och vänt på mig till 2-3 på natten innan jag somnat.

Black diamonds och han där i förgrunden…

VI har tittat på serien ”Sneaky Pete” nyligen så maken blev så klart lite glad när han hittade honom i Snowbird

Annons

Ugnsrostad aubergine med tahinisås

Jag tipsade Erika om en auberginerätt eftersom hon har drabbats av en hangup på just auberginer. Tydligen har jag det också för jag har redan tillagat aubergine två gånger den här veckan. Hur som, tipset behövde lite mer kött på benen så jag lovade att fixa ett recept på bloggen. Det här är en klassisk israelisk rätt, man kan ofta beställa in den som förrätt på restauranger. De som är riktigt hardcore rostar auberginen direkt på gasplattan men dels blir det väldigt kladdigt, hela huset luktar bränd aubergin och så har vi inte gasspis längre.

Det gör inte så mycket att skalet ser lite trist ut, skalet kommer inte att synas i slutändan ändå.

Innan jag börjar på receptet så vill jag dela med mig av min obefintliga talang för matbloggande. Jag stod i köket och fnissade åt mig själv – min brist på förberedelse, struktur och bra kamera. Men det är så jag jobbar i köket för det mesta. Utifrån en idé av en grundråvara med stora nypor improvisation, kompromisser och tidsbrist… Men nu till receptet.

Ugnsrostad aubergine med tahinidressing

1 aubergine
½-1 dl tahini
pressad citron
1-2 vitlöksklyftor
hackad persilja
pinjenötter

1. Sätt ugnstemperaturen till ca 250°C/500°F. Svep in auberginen i alumiumfolie, lägg in i ugnen och låt vara i ca 2-3 timmar. Auberginen ska vara riktigt mjuk och i stort sett kollapsa om man trycker lite på den. Min man föredrar att rosta den på lägre temperatur och lägger då in den i ugnen redan på morgonen. Dela auberginen i två delar på längden. Skär ev loss köttet lite på kortsidorna. Ibland är auberginen lite bitter, låt vätskan rinna av lite först innan servering i så fall.

   

   Passa på att ungsrosta lite vitlök samtidigt. Fast inte i 2-3 timmar. Och se till att spara ett par klyftor till såsen, annars måste du använda dina ugnsrostade…

   

   Auberginen ska vara slapp och rynkig när den är klar. Nu får jag jätteskumma associationer så vi går snabbt vidare till såsen.

2. Tahinisåsen handlar mycket om att hitta en konsistens som man själv gillar, därav bristen på mått. Jag tog ca ½ dl tahini, pressade i saften från en halv citron, lade i ett par grovhackade vitlöksklyftor och mixade med handmixern. För att få en liten rinnigare konsistens tillsätt vatten (och kanske lite mer citronsaft, smaka). I slutänden hade jag kanske hälften så mycket vatten som tahini. Salta efter smak, man kan även peppra om man känner för det, jag föredrar dock utan.

   

   Fnissade glatt när jag fotade min nedhackade persilja och de brända vitlöksklyftorna! Det här är ingen matblogg om någon misstagit sig.

3. En del  föredrar att finhacka persilja och blanda i såsen i det här läget. Andra föredar att ha den separat. Jag tycker att båda är goda men i det här fallet hade jag persiljan vid sidan.
4. Rosta pinjenötterna i en torr panna tills de fått lite färg – solrosfrön funkar utmärkt som substitut om man glömt bort att handla pinjenötter…
5. Häll tahinisåsen över auberginehalvorna, strö över hackad persilja och pinjenötterna.

Tadaa! Min aubergin hade gott kunna vara kvar i ugnen ytterligare en halvtimme. Och det är inte all sås, jag hade lite i en skål vid sidan också.

Jag använder min fantastiska israeliska kokbok för inspiration men det finns massor av recept på nätet med tips om hur man kan rosta auberginen i en torr stekpanna, på grillen etc. Sök efter ”roasted aubergine with tahini”. Inser precis att jag inte har en aning om man säger tehina eller tahini på svenska. På hebreiska säger man iaf tchhhina, låter som en harkling mellan t:et och i:et.

Farmer’s Market

Igår var det premiär för Brooklines Farmer’s Market. Det finns en liten, inomhusvariant, på vintern men det här är den lite större sommarmarknaden. Lite extra trevligt är att den här marknaden år ca 3 minuters gångväg hemifrån oss så jag kan gå förbi och kolla vad som finns och behöver inte göra någon omväg direkt. I ärlighetens namn så passerade jag den 3 gånger igår på väg till andra saker.

Igår hade jag inte särskilt mycket som jag tänkte handla, mest bara spana in vad som fanns. Jag köpte något som hette ”broccoli rabe”, såg ut som en blandning av grönkål, spenat och pyttesmå broccoli. Jag kastade mig också över det lilla ståndet med egyptiska och libanesiska specialiteter och köpte hummus, oliver och vinbladsdolmar. Utöver grönsaker och blomförsäljare så fanns det även honung, kött, fisk, bröd, ost, glass och annat smått och gott. Grönsaksutbudet var inte så stort tyvärr men det beror nog mest på att det är tidigt på säsongen. Tyvärr är det mesta dyrare än i vanliga affären men lite högre pris kan jag allt tänka mig att betala för att stödja lokala gårdar. Och så känns det lite roligare (och mer bloggvänligt) att handla på marknad!

Så här ser broccoli rabe ut – jag sautéerade den med vitlök, lök och zucchini och kryddade med lite chili, citronpeppar och soja. Blev perfekt till laxen vi åt till middag. Ok, till de vuxna iaf, barnen föredrog pressad potatis.

 

Igår köpte jag äntligen rabarber, dock inte här.

Bara för att ni ska förstå att det blir lite väl dyrt att handla mycket frukt och grönsaker på marknad i den här familjen – så här kan det se ut när Eitan fixar mellanmål… 

Majadra

Bella bad om receptet på Majadra (på hebreiska uttalar man det ”meh’djadra”) i tidigare inlägg men det blev för långt för en kommentar så det blev ett eget inlägg. Här kommer finreceptet från min kokbok om Israelisk mat (6-8 port):

1 cup/2,5 dl bruna linser
2 cups/5 dl ris
Olivolja för stekning
3 gula lökar, hackade
1 msk spiskummin
salt+peppar

1. Koka linserna tills de är mjuka, ca 30 min. Häll av vattnet och ställ åt sidan.
2. Hetta upp olivoljan i en kastrull och stek löken tills de är gyllene. Tillsätt linserna och krydda med spiskummin, salt och peppar. Tillsätt riset och stek 1-2 minuter.
3. Tillsätt 3 cups/7 dl kokande vatten, koka upp, sänk värmen och lägg på ett lock. Koka i 20 min. Stäng av värmen och fluffa upp riset med en gaffel. Lägg på locket igen och låt vila 10 min innan servering.

Vill man göra det lite finare kan man lägga på karamelliserad lök ovanpå.

Eller så gör man som jag gjorde – koka råris med lite olivolja i vattnet. När det är nästan klart häller man i en burk med färdigkokade gröna linser som jag hade i frysen. Krydda. Servera med massor av välstekt lök i halvmånar vid sidan om – låt eventuella barn få en bit och gissa vad det är! Mina barn lyckades inte gissa rätt. 

Majadra är guld som grund för rester. Igår värmde jag upp lite i en skål, blandade med salsa, hade i majs, salladslök och spenat. Hade jag haft fetaost hade jag smulat i det.

Barn och matmysteriet

Barn är världens konstigaste. Ni vet hur barn mest gillar korv, pannkaka och köttfärssås? När de själva vill alltså. Igår åt vi köttfärsbiffar med pressad potatis, picklad rödlök och en massa grönsaker. Eitan vägrade att äta biffarna men tryckte i sig av resten medan Ella satte i sig 3 biffar eftersom de är på hennes top 3-lista över goda saker.

Idag åt vi majadra (råris med gröna linser), karamelliserad lök och stekt halloumi + sallad. Eitan smakade på den karamelliserade löken men ratade den eftersom han trodde att det var sötpotatis. Råris, linser och halloumi däremot gick ned utan invändningar. Ella berättade för mig att hon egentligen inte tycker om halloumi och bad om att istället få burktonfisk. Dessutom skulle hon gärna se att löken kunde serveras vid sidan av salladen i fortsättningen. Majadran tog hon om av. Man vet verkligen inte var man har dem…

Idag fick de förresten hallonglass till mellanmål. Vaniljyoghurt och frusna hallon. Och i hemlighet också en näve spenat. Tänkte mest kolla om de skulle märka något. Det gjorde de inte. Ella ville ha choklad i sin (hon trodde att det fanns kvar chocolate chips sedan vi bakade för en månad sedan, hahaha!) men hon försöker alltid att få allting sötare. Eitan åt tre skedar och hävdade sedan att den var för kall. Han har inte riktigt fattat grejen med glass.

Hemgjord hummus

FB-gruppen för Israeler i Boston är en väldigt aktiv grupp. Man frågar och tipsar om allt mellan himmel och jord. En av de vanligaste frågorna är så klart var man får tag på den bästa hummusen i Boston-området. Det vanligaste svaret? Man gör den själv.

Efter att ha köpt två olika märken av fabriksgjord hummus insåg även jag att hummus i Israel och hummus i USA inte går att jämföra. Sagt och gjort, jag bestämde mig för att ta seden dit man kommer och göra egen. Dagens omgång blev bra, fick med beröm godkänt av både maken och dottern (sonen har för tillfället bestämt sig för att det mesta jag lagar är äckligt, förutom mitt hembakta bröd med kaviar och ost…). Testa själva!

1/2 kg torkade kikärter
1 msk + 1/2 tsk bikarbonat
2-3 dl tahini av GOD kvalitet
Pressad citronsaft
Vitlök
Salt

Blötlägg kikärtorna i en skål med kallt vatten och 1 msk bikarbonat över natten. Ärligt talat vet jag inte exakt varför man har bikarbonat i vattnet, det finns två teorier – det gör att kikärtorna mjuknar snabbare alternativt minskar gasutsläpp… Båda anledningar låter sannolika så jag har i bikarbonat.

Häll av vattnet, skölj kikärtorna och lägg över i en stor kastrull. Fyll på med vatten tills det är 2-3 cm över ärtorna. Tillsätt 1/2 tsk bikarbonat. Koka upp och låt puttra på låg värme 2-3 timmar med locket på tills kikärtorna är riktigt mjuka. Låt svalna något, häll av kokvattnet men spara en del av det för att eventuellt tunna ut hummusen med.

Det kommer att koka över, det kommer att bli smutsigt, kastrullen kommer kanske till och med att fastna på spisen… Been there, done that!

Mixa kikärtorna med ca 2 dl tahini tills hummusen är slät. Tahinin är den viktigaste delen enligt mig. En riktigt god tahini gör en grym hummus – önskar att jag kunde få tag på en stor burk Har Bracha-tahini som tillverkas av ”the Good Samaritans” i närheten av Nablus på Västbanken. Antar att det är en sån där grej jag kommer att be svärföräldrarna om när de kommer på besök… Ok, tillbaka till ämnet. Blir hummusen för tjock kan du späda ut den med lite av kokvattnet. Krydda med salt, vitlök och pressad citronsaft tills den smakar som du vill ha den. Vill man skoja till det lite kan man krydda med spiskummin, chili eller någon annan krydda man gillar.

Oroa er inte om kikärterna och kokvattnet ser väldigt mörkt ut när det är klart, så fort ni börjar mixa kommer den normala färgen fram.

Servera en djuptallrik med varm hummus, häll på lite olivolja, kanske med hela kikärtor, ett hårdkokt ägg, skivad lök, pinjenötter eller lite stekt lammfärs. Kom ihåg att hummus kan vara en hel måltid, inte bara något man dippar morötter i. Och hummus äter man med hjälp av pitabröd – inga bestick.

B’teavon!

Stylad uppläggning, bara för er! Hade jag orkat hade jag kokat ett hårt ägg och hällt över lite mer tahini också. 

Torsktips?

Jag behöver tips på hur man tillagar torsk på barnvänligt sätt.

Ella sa till mig häromdagen ”Mamma, jag äter bara lax. Ingen annan fisk. Eller, tonfisk äter jag. Men inget annat.”.

Så nu behöver jag något sätt att få henne att inse att torsk är ätbart. Gärna enkelt så att hon kan fixa det mesta för det brukar alltid vara lättare att äta av det man själv har lagat. Kan innehålla allt utom nötter (allergisk) och grön paprika (äckligt, enligt både henne och mig). Hit me!

I’m free to do whatever I want!!

Nu när jag inte längre jobbar så skulle jag ju ha så mycket tid till att blogga. Vad jag inte tänkte på var att jag inte längre skulle ha någon dator. Så nu sitter jag här med en iPad mini och försöker, lite ovant men det ska nog gå.

Jag hade skrivit ett långt inlägg om Paris, Margot Wallström men inte kommit mig för att få ihop det sista. Jag har en lång lista på saker att blogga om men de här första tre dagarna som jag inte jobbat har gått åt till annat. Gå promenader, panta flaskor, städa och laga mat. Jag älskar ju att laga mat men oftast brukar middag i en småbarnsfamilj handla mer om krishantering än kvalitetstid så jag hade nästan glömt bort det. Jag har till och med haft ork att låta barnen hjälpa till – Eitan har både gjort linssoppa och coleslaw. Nu har jag precis ställt in en köttgryta i ugnen som får stå över natten. Vardagslyx!

Igår bakade barnen en tigerkaka tillsammans. Mitt i upptäckte jag att vi inte hade något bakpulver så barnen ringde på hos våra nya grannar. Som tack sa jag åt dem att gå över med några skivor när det var klart. Vi diskuterade hur många som bodde där (tre studenter och en hund) och Eitan tyckte att det var väldigt viktigt att det skulle vara rätt antal. Jag skar ändå upp fyra stora bitar och la på en tallrik som barnen tog med sig. Jag hör barnen prata med grannarna och plötsligt kommer Eitan inspringande med en kakbit och ropar ”de är bara tre”. Rätt ska vara rätt, ingen som får en extra bit!

Även om de här första dagarna var rätt fyllda med aktiviteter så kommer det att bli mer och mer framöver. Förutom att rensa och sortera alla våra saker så är det en hel del pappersarbete som ska göras. Ska försöka lägga upp saker till försäljning – hittills har jag sålt svärmors gamla telefon och en oanvänd skjorta som hängt i makens garderob de senaste fem åren. Har en hel del svenska böcker som jag vill bli av med, finns det någon utlandssvensk som skulle vara intresserad av att köpa de till portokostnad kanske? Jag skulle kunna lägga upp en lista med titlar och vikt isf.

Annat kött

Vet ni hur man marknadsför fläskkött i Israel? Eller, marknadsför är väl inte rätt ord – man marknadsför inte fläskkött här – det handlar väl snarare om hur man innehållsdeklarerar det.

Annat kött.

Japp, det är så det står. Det kan med andra ord vara precis vad som helst – duva, åsna, tapir… Men, det är fläskkött som avses. Eller det är vad jag hoppas.

Gratis kött

Sådär ja, sista arbetsdagen i september avklarad. En av mina löneförmåner är måltidsersättning, en viss summa (~1500 kr/mån) som ska motsvara en daglig lunch. Den här summan kan inte föras vidare till nästa månad utan har jag inte gjort slut på pengarna sista dagen i månaden så förlorar jag dem. Ofta blir det att jag beställer ett par extra matlådor och tar med hem sista dagen i månaden men den här gången var det väldigt mycket pengar kvar. Så passande då att en av restaurangerna som tar mitt lunchkort (typ rikskuponger på kort..) också har ett slakteri där man kan köpa kött istället. Så nu sitter jag här på tåget med en kasse med 2 kg ryggbiff, 1 kg entrecôte och ett gäng chorizos som motsvarade det jag hade kvar på kortet. Känns som bästa vinsten!