Bibblix – läsapp för barn

Ni vet hur barn vill att man ska läsa samma böcker om och om igen. Det spelar ingen roll hur bra böckerna är, som förälder blir man ändå rätt less. Bor man dessutom utomlands och inte har tillgång till böcker på svenska så blir det ännu värre, det är de böcker som finns i bokhyllan som gäller helt enkelt. Tills ganska nyligen för oss.

Jag fick ett tips om appen ”Bibblix” som är en app framtagen i samarbete med biblioteken i Stockholm, Malmö och Katrineholm och som riktar sig till barn mellan 6 och 12 år. Om man har ett lånekort på någon av de här biblioteken så är det bara att ladda ned appen till sin iPad/motsvarande Androidplatta och så kan man surfa runt och hitta böcker och bli tipsad om böcker i olika kategorier. En trevlig sak om man bor utomlands är att man kan maila Stockholms stadsbiblioteks kundtjänst och be om ett lånekort(-snummer). Det enda jag gjorde var att skriva att jag bor utomlands, gav mitt personnummer och min adress och några timmar senare fick jag ett lånekortsnummer som man kan låna digitala böcker med.

Man kan leta efter ålder, kategorier eller direkt efter en bok. Man får låna 5 böcker i veckan och sedan får man behålla dem i en månad. Ella föredrar fortfarande att läsa på hebreiska men kvällsläsningen har iaf blivit mindre tråkig för migö För tillfället betar vi av den ena efter den andra LasseMaja-boken. Vem vet, det här kanske till och med leder in mig på att läsa svenska e-böcker, nu när jag har ett bibliotekskort och allt!

screens-1

Bilden är lånad från bibblix.se

 

Biobesök

I enlighet med ”en aktivitet om dagen”-tänket så stod idag biobesök på programmet. Det var dags för Ella att casha in sin födelsedagspresent från sina Sverige-kusiner. Jag hade bokat in oss på ”The Secret Life of Pets” på en bio på Fenway så på vägen dit gick vi förbi Tasty Burger och köpte med oss milkshakes. Deras Green Monster-shake är nog den godaste milkshake jag smakat, mintchoklad med små chokladbitar i… I presentpaketet ingick även popcorn (med extra smör) så vi gled fullastade ned i våra skinnfåtöljer i VIP-salongen. Ok, VIP-salongen var en ren slump – antagligen för att vi var på en matinéföreställning med ganska lite folk, vi betalade inget extra för det.

IMG_5883

IMG_5887

IMG_5888

Vi såg en trailer för den här filmen när vi var på bio i Sverige förra året och sedan dess har filmen då och då kommit upp till diskussion så vi kan nog lugnt säga att det var ganska höga förväntningar. Men filmen höll, barnen skrattade högt vid ett antal tillfällen och efteråt var de supernöjda. Engelskan flyter såpass bra för dem att det inte är något hinder längre. Även jag gillade filmen.

Efter filmen promenerade vi hem i sensommarvärmen och det var ett sånt där tillfälle när alla var på bra humör, barnen gillade varandra och jag  njöt över det mjuka ljuset som föll över tegelhusen på Beacon street. Ja, jag slänger in två bilder så ni verkligen ser för sådana här stunder händer inte för ofta..

IMG_5890

IMG_5891

Trädkramare

Enda sättet att få ihop de här semesterveckorna när maken jobbar och barnen inte har något läger på dagarna är att ha en planerad aktivitet om dagen. Ibland tror jag att det ska funka att de ska leka med grannbarnen, gå spontant till ”nån park” och kanske slänga in lite tvätt och städa huset men det slutar alltid med totalt kaos där alla skriker, gråter och hatar varandra (mig själv inkluderad).

Då kostnaderna lätt drar iväg med inträden, mat osv så försöker jag att hitta på lite gratisaktiviteter för att jämna ut det. Idag t ex kokade jag ett par ägg, skivade melon och lade ner ett par bitar banankaka i ryggsäcken och tog bussen till Arnold Arboretum. Denna stora park utgör en del av Harvard University och har en enorm samling av träd från hela världen. Dagens plan var att lägga vantarna på en av Discovery Pack-ryggsäckarna, en ryggsäck fylld av olika aktivitetstips för barn. Vi valde ”Living museum” och ägnade oss sedan åt att samla ”museiföremål”, mäta trädstammar och spela trädbingo. Vi kollade även in samlingen av bonsaiträd och njöt av att sitta mitt bland alla björkar och låtsas vara i Sverige. Ok, jag njöt av det. Barnen sprang runt och byggde pilbågar av torra trädgrenar och ett rep. Barnen tappade intresset för att göra ”uppgifterna” ganska snabbt men använde kikaren, förstoringsglasen och repet maximalt.

IMG_5847

IMG_5848
Redo att utforska parken
IMG_5850
Avdelningen för buskar och klängväxter
IMG_5852
Bonsaiträd med ett par hundra år på nacken
IMG_5858
Med kikaren och mämtrepet i högsta hugg
IMG_5863
Barnen och björkarna. Jag tjatar om släkt från Björkarna stad och Björk i mitt tidigare efternamn, de verkar inte förstå det speciella…

IMG_5869

IMG_5871

IMG_5875
Ett rep med många användningsområden – här fiskelina…

 

Camping i ”skärgården”

Ella har pratat om att hon vill tälta ett tag. Jag kollade upp lite alternativ och bestämde mig för att boka en natt på en av Bostons Harbor Islands. The Harbor Islands är någon sorts nationalpark och består av ett antal öar och delar av fastlandet som omgärdar öarna. Några av öarna har färjetrafik och vi tog en båt från Boston till Georges Island och bytte sedan till en mindre båt som gick mellan några av de mindre öarna. Varning för en riktig bildbomb!

Boston_Harbor_Islands_National_Recreation_Area

Vår slutdestination var Bumpkin Island som är en liten ö med 13 campingplatser och utan rinnande vatten. Campingplatser i USA är väldigt organiserade enligt min erfarenhet, iaf om man campar i national- el state parks. Eftersom vi campade mellan söndag och måndag var det inte direkt rusning och den park ranger som mötte oss på kajen rekommenderade en av strandplatserna. Vi tog rådet och fick därmed ett ställe med direktingång till havet, möjlighet att tända en brasa på stranden och ett campingbord och grill.

IMG_5720
Älskar den här staden! Och killen i förgrunden. 
IMG_5723
Förväntansfulla barn på båten

IMG_5725

IMG_5729
Framme!
IMG_5731
Turistinformation

Under dagen var det fler personer som kommit dit med egna båtar och kajaker men vid middagstid var vi totalt 8 personer på ön. Ön är liten och vi promenerade runt den i maklig takt på en timme. Söndagen var riktigt het, med en topptemperatur på 36 grader och vi låg mest i vattnet.På kvällen tände vi en brasa och tittade på hur tidvattnet steg. Ett ordentligt åskväder härjade på fastlandet men vi fick bara några droppar regn. Med en nattemperatur på 23 grader behövde vi inte oroa oss över att frysa direkt.

IMG_5744
Vid lågvatten kunde man gå ut på en landtunga som sträckte sig nästan hela vägen till fastlandet. Vid högvatten försvann den helt.

IMG_5747

IMG_5764

IMG_5778
Rätt ok campingplats!

IMG_5789

IMG_5795

IMG_5804

IMG_5823

Morgonen inleddes så klart med bad innan frukost. Vi skulle inte ta båten förrän kl 14 så vi hade gott om tid för bad även på måndagen. Det enda som störde var de aggressiva strandflugorna som bet oss till förbannelse och inte stoppades av myggmedlet. Bara att lägga sig i vattnet igen…

IMG_5827

IMG_5835

Flugorna till trots så kan jag verkligen rekommendera både att besöka hamnöarna och att tälta. Få saker lugnar min själ mer än ett kluckande hav och doften av saltvatten och med Bostons skyline i fjärran slapp jag lappsjukan också!

8-årskalas

Igår fyllde Ella åtta år. Det ville hon att vi skulle fira med ett kalas. Problemet när man fyller år mitt i sommaren är dock att det är så många kompisar bortresta, extra kännbart när man inte har så många än. De tre som hon bjöd in från skolan var bortresta. Av de två som hon bjöd in från camp så hörde den ena aldrig av sig och den andra kunde inte (men hon var här idag så det var ok ändå). Men ett par andra kompisar var här och så alla grannbarn så klart.

Eftersom det var så varmt hade jag avsagt mig allt bakande och köpte tårta, muffins och kakor. Så himla skönt. Vi hade planerat lite tävlingar och aktiviteter men i slutändan räckte det med arts&crafts (Ellas önskemål), de vanliga lekarna som de brukar leka och så piñatan. Våra mexikanska grannar frågade några dagar innan om de fick göra en och det ville vi ju så klart.

Utöver den svensk-israeliska värdfamiljen och de mexikanska grannarna så var även de japanska och de kinesiska grannarna med. Och så lite amerikaner så klart. Det känns så kul att barnen (och vi) får en sån kulturell blandning. Engelskan flyter på bra för båda barnen nu. Eitan har ju använt sig av engelska från första dagen medan Ella varit försiktig och inte velat säga något så länge som hon inte varit helt säker på att det hon säger är rätt. Men nu under sommarlägret verkar det har släppt. Lite mindre grupp och en hel del som försöker med några ord på hebreiska här och där har gjort susen. Däremot vill hon absolut inte läsa på engelska, där är det hebreiska som gäller, eller möjligtvis svenska i nödfall. Jaja, det lär väl ändras det också.

IMG_5557
Vem bryr sig om hembakat när vi har sånt här att välja mellan?
IMG_5558
Svåra val…
IMG_5559
Pinata i form av en present och lite goodiebags
IMG_5563
Vi höll till på vår innergård…
IMG_5564
…där det hade dekorerats för födelsedagen.
IMG_5582
Pinatan var svår att få hål på så de höll på ett tag.
IMG_5602
Men till slut fick de lön för mödan.
IMG_5609
Ella fick en vansinnigt tjusig tårta.
IMG_5614
Vår kinesiska granne kom ut med nylagade dumplings. 

Anställningsintervju

Jag fick ju mitt amerikanske arbetstillstånd för en månad sedan ungefär och har så smått börjat ta tag i jobbsökandet. Jag har uppdaterat min CV till att fungera för amerikanska marknaden, sett till att min LinkedIn-profil visar vilken fantastisk människa jag är och börjat jobba på min kontakter. Kontakter är ju tydligen det sätt man får jobb här. Precis som på de flesta ställen.Lite svårt när man är nyinflyttad och inte har så mycket kontakter.

Men det är då israelerna kommer in i bilden. Det är få saker som israeler gillar mer än att hjälpa andra israeler. Jag har redan nämnt att FB-gruppen för israeler i Boston ständigt går på högtryck – folk köper, säljer, frågar, tipsar…. Jag, som är en sån där som gärna ”klarar mig själv”, tycker att det kan vara lite jobbigt att fråga om hjälp men får tänka ett steg längre att jag hjälper någon att få hjälpa mig. Maken har ett fantastiskt kontaktnät genom armén där han gick ett akademiskt specialprogram för supersmarta människor som nu befinner sig på bra positioner inom såväl unversitet som high-tech. En kompis till maken introducerade honom till en bekant iförrgår, som lovade att hjälpa till och hörde av sig till mig för att se om vi kunde träffas igår. Självklart kunde jag det.

Mitt största problem var så klart vad jag skulle ha på mig. De enda byxor jag äger är jeans, men det har man inte på sig första gången man träffat någon i jobbsammanhang. Och när det kommer till skor har jag antingen sandaler eller gympaskor. Lite smart tyckte jag att jag var när jag satte jag på mig en kjol för då funkade sandalerna mycket bättre. På med ett halsband och örhängen och så lite smink, om jag bara hade hittat sminkväskan. Om jag ens har den med mig… Första gången sedan i januari som jag tänkte sminka mig alltså.

Väl där visade det sig att han jag skulle träffa var klädd i jeans och gympaskor. Jag visste inte riktigt vad mötet skulle innebära – intervju, hjälp med kontakter i Boston, tips och råd om att söka jobb? Men det visade sig att det nog var en anställningsintervju jag hade hamnat på. Han trodde att jag skulle passa till jobbet men eftersom han inte jobbar med affärsdelen av företaget skulle han prata med han som är CEO först. Förhoppningsvis väger hans ord tugnt eftersom han trots allt är företagets grundare… Om inte hade han två andra företag på lut som han jobbar med som han trodde skulle kunna passa min profil.

Jag vågar inte dra för stora växlar av vårt möte men det är lite typiskt för hur israeler jobbar. Snabba ryck, raka puckar och en stor portion hjälpsamhet. Han ska höra av sig till veckan och då bör jag ha en uppfattning om vilken lön jag vill ha. Vi får väl se, antingen får jag ett jobb innan jag ens har börjat söka på riktigt eller så blir det bara en rolig story om när jag var på anställningsintervju utan att förstå det.

 

Ugnsrostad aubergine med tahinisås

Jag tipsade Erika om en auberginerätt eftersom hon har drabbats av en hangup på just auberginer. Tydligen har jag det också för jag har redan tillagat aubergine två gånger den här veckan. Hur som, tipset behövde lite mer kött på benen så jag lovade att fixa ett recept på bloggen. Det här är en klassisk israelisk rätt, man kan ofta beställa in den som förrätt på restauranger. De som är riktigt hardcore rostar auberginen direkt på gasplattan men dels blir det väldigt kladdigt, hela huset luktar bränd aubergin och så har vi inte gasspis längre.

IMG_5507
Det gör inte så mycket att skalet ser lite trist ut, skalet kommer inte att synas i slutändan ändå.

Innan jag börjar på receptet så vill jag dela med mig av min obefintliga talang för matbloggande. Jag stod i köket och fnissade åt mig själv – min brist på förberedelse, struktur och bra kamera. Men det är så jag jobbar i köket för det mesta. Utifrån en idé av en grundråvara med stora nypor improvisation, kompromisser och tidsbrist… Men nu till receptet.

Ugnsrostad aubergine med tahinidressing

1 aubergine
½-1 dl tahini
pressad citron
1-2 vitlöksklyftor
hackad persilja
pinjenötter

  1. Sätt ugnstemperaturen till ca 250°C/500°F. Svep in auberginen i alumiumfolie, lägg in i ugnen och låt vara i ca 2-3 timmar. Auberginen ska vara riktigt mjuk och i stort sett kollapsa om man trycker lite på den. Min man föredrar att rosta den på lägre temperatur och lägger då in den i ugnen redan på morgonen. Dela auberginen i två delar på längden. Skär ev loss köttet lite på kortsidorna. Ibland är auberginen lite bitter, låt vätskan rinna av lite först innan servering i så fall.
    IMG_5508
    Passa på att ungsrosta lite vitlök samtidigt. Fast inte i 2-3 timmar. Och se till att spara ett par klyftor till såsen, annars måste du använda dina ugnsrostade…

    IMG_5512
    Auberginen ska vara slapp och rynkig när den är klar. Nu får jag jätteskumma associationer så vi går snabbt vidare till såsen.
  2. Tahinisåsen handlar mycket om att hitta en konsistens som man själv gillar, därav bristen på mått. Jag tog ca ½ dl tahini, pressade i saften från en halv citron, lade i ett par grovhackade vitlöksklyftor och mixade med handmixern. För att få en liten rinnigare konsistens tillsätt vatten (och kanske lite mer citronsaft, smaka). I slutänden hade jag kanske hälften så mycket vatten som tahini. Salta efter smak, man kan även peppra om man känner för det, jag föredrar dock utan.

    IMG_5511
    Fnissade glatt när jag fotade min nedhackade persilja och de brända vitlöksklyftorna! Det här är ingen matblogg om någon misstagit sig.
  3. En del  föredrar att finhacka persilja och blanda i såsen i det här läget. Andra föredar att ha den separat. Jag tycker att båda är goda men i det här fallet hade jag persiljan vid sidan.
  4. Rosta pinjenötterna i en torr panna tills de fått lite färg – solrosfrön funkar utmärkt som substitut om man glömt bort att handla pinjenötter…
  5. Häll tahinisåsen över auberginehalvorna, strö över hackad persilja och pinjenötterna.
IMG_5513
Tadaa! Min aubergin hade gott kunna vara kvar i ugnen ytterligare en halvtimme. Och det är inte all sås, jag hade lite i en skål vid sidan också.

Jag använder min fantastiska israeliska kokbok för inspiration men det finns massor av recept på nätet med tips om hur man kan rosta auberginen i en torr stekpanna, på grillen etc. Sök efter ”roasted aubergine with tahini”. Inser precis att jag inte har en aning om man säger tehina eller tahini på svenska. På hebreiska säger man iaf tchhhina, låter som en harkling mellan t:et och i:et.

IMG_5515